En sömnlöshet! Och en lång tid sedan jag skrev. Jag har stressat med saker som måste bedömas, fastnat i friktion mellan dröm och vakenhet, haft besök från fysiska och ickefysiska levande döda, varit social och gjort med händer. Snön har hunnit falla och nu idag glittrar det i luften när små is-fjun faller ner från grenar och tak i solskenet.

     Just idag är jag inte stark, så jag hade hellre sett en medlidsamt dyster molnighet: så man kan få känna att det inte finns någon gräns mellan själv och värld. Hellre omfamnas jag av en bekant men sjuk vän än en frisk främling. Man orkar inte bli märkt och man orkar inte lägga märke till, ibland. Ge mig bekanta landskap.

       Vissa korridorer och skogar och gator - och vattendrag! - återkommer i mina drömmar. Det finns en skog där jag sett vargar. Där är jag då och då och jag kan varenda stig utantill.

     Det är tur att jag vet var tangenterna sitter, för jag ser ingenting idag men kan knappra på i takt ändå.

La Familia har fått två nya medlemmar.

En utav dem hav ödleblod och en kropp i pannan. Det är bra tycker jag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hade en psyko-dagbok när hela svarta havet rasade in. Det var natt hela tiden då, jag kunde bara skriva på papper under spisen. Det fortsätter egentligen hela tiden att rasa. Svarta vågor svarta vågor. Jag förstår att Noa byggde en båt. Vissa ork...

Vad du måste göra är att ta dig in i det där blodtörstiga och märkliga området igen, så att stenarna ramlar. Det är för jävla prydligt alltsammans och alla vet att personer med hudfärgat läppstift dör av apati och av lögn. Latheten och skräcken hålle...

Det byts och avbryts och vinden som efter 7 veckors ombytligt virvlande just bestämts gör åter igen en u-sväng. Naive idiot; rörelsen går inte att kartlägga. Den glättiga sommaren gassar och man känner alla de där åren i nacken, hur man gått i knastr...

Allt rinner ut och bärgar mig i söt oreda. Jag är förutseende nu till sist och har skapat labila dammar som vägrar annat än att brista. Landet torkar ju. Och hyperventilera gärna, ju hetsigare desto bättre och all andning ger faktiskt luft. Gifflar, ...

Sönderdelaren söker upp mig och söker sönder min minsta por. En mer följsam gräsätare av något slag finns någonstans i min högra lunga, men den är nedspydd av adelsmännens frågvishet och helt enkelt förbannat äcklig vid det här laget. Vid det här lag...