Man blir hemmastadd nästan var som helst om väggarna hålles tillräckligt täta. Varje människa är rovdjur och byte, lika mycket som hon är både ensam och i flock.

      Jag var hemma i patriarkatet en stund nyss. Män som hatar kvinnor och kvinnor som hatar kvinnor, någonstans därur har man vuxit på gott och på ont. Men blir man kringskuren med vissa lufthål så får man snart karaktär, och förstår att makt kräver motmakt. Är man tillräckligt slug lär man sig snart jaktteknik; även om man är den som jagas och inte den som jagar. Det låter dramatiskt, och det kanske det också är.

       Kryphål och luftiga utrymmen. Den där berömda tredje marken av medlande, konflikt och genomsipprande. Ni vet... djuren som tassar från underjord till mellan- och överjord med nötter och frön som kan bli vackra växter, om de planteras i väl förberedd mylla, i mustig mörk matjord. För människan kan medlandet nog aldrig bli "komplett", "genomfört", eller "slutfört" - inte utan att människan, i så fall, blivit något annat. Man borde försöka endast i viss utsträckning; utan "fulländning" som mål.  Det vore ju hemskt om allt avtäcktes. Då vore allt våldsamt fundamentalistiskt "hemma". Ett hemma utan lufthål och således utan chans till frigörelse, eftersom utanför-innanför avverkats.  

Déjà vu. Jag har sagt allt förr. Jag lider nog av ett mekanoliskt upprepningstvång.

Hunden sov jämte mig i sängen igår. Vi låg på sand och hon var ute och drömsprang. Min hänsyn inför de jag älskar sträcker sig så pass långt, att det inte spelar någon roll om de tillhör en annan art. Så jag nöjde mig med de få centimeter hon lämnade åt mig, på den obekväma kanten. Ligga still så att man inte stör; försiktigt, vaksamt vaket. Snart började det rycka även i mig: insomningens elektriska impulser, brrrr. Men sömnen kom inte förrän jag anpassade mig in absurdum och la mig med huvudet i fotändan: fot mot tass. Då insåg jag också, att hon nog ville åt min värme lika mycket som hon ville åt sängens; för när mitt ansikte inte längre låg jämte hennes hoppade hon ner och fann sovplats någon annanstans.

Och det fanns svaga lamm i tvättstugan: