Tidig morgon och jag går hem över tom gata med is. Hem. Hemåt. Mitt hem.  Det var nog inte förrän  där och då som jag på riktigt förstod  att jag har ett hem, på riktigt kände att jag hade ett hem, på riktigt blev berörd av insikten att jag har ett hem. Att jag har mina egna kvadratmetrar, mina egna väggar, mitt egna tak och golv. Att jag har ett hem som inte bara är ett hem, utan ett hemma, en hemmastaddhet. Hemmet är nog mest en känsla.

Somnade berusad, inte av kärlek eller fascination eller något annat fint, utan av gammal hederlig alkohol. Drömde att jag sprang hem uppför trappor om natten och väckte hunden när jag tände lyset. Det är inte ens min hund, men han har fått inträde till min drömvärld. Att utöka revir. Han har många stora vidder av lätt och trögtjockt tankestoff att erövra, alla drömmares världar ligger öppna för honom, om han kan forcera eller lura undan drömportvakterna. Kanske är också jag i hans drömvärldar om nätterna. Kanske är vi kära.

Kanske är jag fortfarande berusad. Men den här gången är det nog i så fall berusning i något fint. I en hemmastaddhet, kanske.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hade en psyko-dagbok när hela svarta havet rasade in. Det var natt hela tiden då, jag kunde bara skriva på papper under spisen. Det fortsätter egentligen hela tiden att rasa. Svarta vågor svarta vågor. Jag förstår att Noa byggde en båt. Vissa ork...

Vad du måste göra är att ta dig in i det där blodtörstiga och märkliga området igen, så att stenarna ramlar. Det är för jävla prydligt alltsammans och alla vet att personer med hudfärgat läppstift dör av apati och av lögn. Latheten och skräcken hålle...

Det byts och avbryts och vinden som efter 7 veckors ombytligt virvlande just bestämts gör åter igen en u-sväng. Naive idiot; rörelsen går inte att kartlägga. Den glättiga sommaren gassar och man känner alla de där åren i nacken, hur man gått i knastr...

Allt rinner ut och bärgar mig i söt oreda. Jag är förutseende nu till sist och har skapat labila dammar som vägrar annat än att brista. Landet torkar ju. Och hyperventilera gärna, ju hetsigare desto bättre och all andning ger faktiskt luft. Gifflar, ...

Sönderdelaren söker upp mig och söker sönder min minsta por. En mer följsam gräsätare av något slag finns någonstans i min högra lunga, men den är nedspydd av adelsmännens frågvishet och helt enkelt förbannat äcklig vid det här laget. Vid det här lag...