Skrattar vilt åt synen av en man som tappar en bit kött i gruset och sedan plockar upp det igen, för att äta det. Tänker sedan att han kanske är friare än vi andra. Vi andra som känner genans och obehag av blotta tanken på att bli sedda när vi gått vilse, när vi känner på en dörr i en återvändsgränd och inser att den är låst, när vi tvingas vända om och möta ögonen som sett oss gå mot den där låsta öppningen, när vi ler besvärat mot den oönskade publiken och tänker att "nu gjorde jag bort mig". Jo, det finns nog en frihet och trygghet och säkerhet i människan som i andras åsyn förmår böja sig ner för att plocka upp sitt smutsiga kött. För oss andra är köttet nog snarast ett väl förseglat rum. Och det blir aldrig riktigt smutsigt, för vi tvättar det noga varje morgon och kväll, gnider det mellan händerna tills det glänser. Tappar vi det är vi förlorade, för vi kan inte stå ut med tanken på att plocka upp det från marken.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hade en psyko-dagbok när hela svarta havet rasade in. Det var natt hela tiden då, jag kunde bara skriva på papper under spisen. Det fortsätter egentligen hela tiden att rasa. Svarta vågor svarta vågor. Jag förstår att Noa byggde en båt. Vissa ork...

Vad du måste göra är att ta dig in i det där blodtörstiga och märkliga området igen, så att stenarna ramlar. Det är för jävla prydligt alltsammans och alla vet att personer med hudfärgat läppstift dör av apati och av lögn. Latheten och skräcken hålle...

Det byts och avbryts och vinden som efter 7 veckors ombytligt virvlande just bestämts gör åter igen en u-sväng. Naive idiot; rörelsen går inte att kartlägga. Den glättiga sommaren gassar och man känner alla de där åren i nacken, hur man gått i knastr...

Allt rinner ut och bärgar mig i söt oreda. Jag är förutseende nu till sist och har skapat labila dammar som vägrar annat än att brista. Landet torkar ju. Och hyperventilera gärna, ju hetsigare desto bättre och all andning ger faktiskt luft. Gifflar, ...

Sönderdelaren söker upp mig och söker sönder min minsta por. En mer följsam gräsätare av något slag finns någonstans i min högra lunga, men den är nedspydd av adelsmännens frågvishet och helt enkelt förbannat äcklig vid det här laget. Vid det här lag...