Förkylningen har hälsa. Att vara sjuk är att offra sig, låta de andra ha det gott i ens kropp. Jag pendlar mellan varmt och kallt, varm och kallt, och då syftar jag alltså inte på den (mycket goda) drycken. Igårkväll var nog febern och här och hälsade på. Det kändes som att jag låg väldigt tung på något väldigt tunt och svävade ovanför en avgrund. Jag drömde att jag misslyckades vakta tre stora, men unga, spindlar (de smet). På kyrkogården förmiddags såg jag ett par som stod och vibrerade på en höjd. Lite som dvärgen i Twin Peaks. Kusligt. Kyrkogårdsvaktmästaren såg att jag gäspade och sa "tur att det snart är helg". Djuret badade i kanalen, det är strömt där nu, på hösten.

Jag kokar tomatsoppa.

Som ni förstår har jag ingenting att säga.