Stämningen lättade lätt efter att pappa varit hos mig och gjort mitt köksbord högre och ståtligare med fina små träklossar. Våren var utomhus och jag gick in i den, stannade ett tag. En hare sprang ut framför hunden men han reagerade inte eftersom haren var en hare och inte en katt. Jag hittade en pinne som jag tyckte om och inte kunde släppa. Den fick följa med till universitetet där den med texten: "Detta är en helig pinne (mata den inte efter midnatt)" ställdes stolt upprätt jämte en papperskorg. Bara äldre människor, professorer och lektorer eller väldigt övervintrade studenter, vågade stanna och titta och läsa. De unga låtsades inte om den. Den var farlig för dem, tydligen.