En essä skall skrivas, någon gång. Snart? Jag vet inte. Jag borde, innan jag plötsligt kommer tvingas läsa 150%. Men jag känner att jag är lite rädd för att börja, som om jag skulle kunna svika någon. Skall man skriva när man är som ivrigast? I så fall har det tåget nog redan gått. Jag har väntat för länge. Det kommer bli en svår förlossning. Barnet har blivit lite för stort, det har slingrat och trasslat in sig i navelsträngen. Fast på något vis kommer jag nog lyckas lirka ut det. Lyckas det komma ut helt och rent, och stort, är jag en glad och nöjd mor. Hellre för sent än för tidigt. De tidiga blir så bräckliga och små och fattiga. Och de måste ligga i respirator länge, så att man hinner laga och förstärka i efterhand - ett hemskt komplicerat precisionsarbete som kräver absolut tålamod och absolut koncentration. 

Det sker ett mirakel varje gång man lyckas födas precis på sekunden då barnet blivit moget.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hade en psyko-dagbok när hela svarta havet rasade in. Det var natt hela tiden då, jag kunde bara skriva på papper under spisen. Det fortsätter egentligen hela tiden att rasa. Svarta vågor svarta vågor. Jag förstår att Noa byggde en båt. Vissa ork...

Vad du måste göra är att ta dig in i det där blodtörstiga och märkliga området igen, så att stenarna ramlar. Det är för jävla prydligt alltsammans och alla vet att personer med hudfärgat läppstift dör av apati och av lögn. Latheten och skräcken hålle...

Det byts och avbryts och vinden som efter 7 veckors ombytligt virvlande just bestämts gör åter igen en u-sväng. Naive idiot; rörelsen går inte att kartlägga. Den glättiga sommaren gassar och man känner alla de där åren i nacken, hur man gått i knastr...

Allt rinner ut och bärgar mig i söt oreda. Jag är förutseende nu till sist och har skapat labila dammar som vägrar annat än att brista. Landet torkar ju. Och hyperventilera gärna, ju hetsigare desto bättre och all andning ger faktiskt luft. Gifflar, ...

Sönderdelaren söker upp mig och söker sönder min minsta por. En mer följsam gräsätare av något slag finns någonstans i min högra lunga, men den är nedspydd av adelsmännens frågvishet och helt enkelt förbannat äcklig vid det här laget. Vid det här lag...