Dagen försvann i prat och paranoian visade sig bygga på något sant. Allt för bra människor var i närheten och jag undrar varför stor beundran ger hjärtklappning. De små människorna blir rädda för sin egen litenhet när de ser de stora och vackra, antar jag.  För vi små vet ju att de stora när  som helst kan bestämma sig för att äta upp oss små, och att det då bara är att hoppas, hoppas på att  en jägare är i närheten och beredd att gräva fram  ljuva mormor ur den store vargens mage. Och på samma sätt som små hundar kompenserar sin litenhet genom att morra och skälla och ha sig kompenserar de små människorna genom stora byggen, som kanske skulle falla om de ställdes jämte  en krass verklighet. Eller ja, jag är i alla fall en liten människa av det slaget och av de tendenserna. Obehaglig logik det där. Men förmodligen är det de stora människorna som har det värst av alla parter. Skalven från alla små hjärtan som slår överallt omkring dem måste bli helt öronbedövande och väldigt tärande till slut.

Man kanske skulle börja be till Gud.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hade en psyko-dagbok när hela svarta havet rasade in. Det var natt hela tiden då, jag kunde bara skriva på papper under spisen. Det fortsätter egentligen hela tiden att rasa. Svarta vågor svarta vågor. Jag förstår att Noa byggde en båt. Vissa ork...

Vad du måste göra är att ta dig in i det där blodtörstiga och märkliga området igen, så att stenarna ramlar. Det är för jävla prydligt alltsammans och alla vet att personer med hudfärgat läppstift dör av apati och av lögn. Latheten och skräcken hålle...

Det byts och avbryts och vinden som efter 7 veckors ombytligt virvlande just bestämts gör åter igen en u-sväng. Naive idiot; rörelsen går inte att kartlägga. Den glättiga sommaren gassar och man känner alla de där åren i nacken, hur man gått i knastr...

Allt rinner ut och bärgar mig i söt oreda. Jag är förutseende nu till sist och har skapat labila dammar som vägrar annat än att brista. Landet torkar ju. Och hyperventilera gärna, ju hetsigare desto bättre och all andning ger faktiskt luft. Gifflar, ...

Sönderdelaren söker upp mig och söker sönder min minsta por. En mer följsam gräsätare av något slag finns någonstans i min högra lunga, men den är nedspydd av adelsmännens frågvishet och helt enkelt förbannat äcklig vid det här laget. Vid det här lag...