Oväntad och oväntat fin måndagsfest. Jag verkade inte riktigt orka hitta på finurliga drömmar i den mindre trevliga halvsömndvala som följde. Istället drömde jag att jag låg i sängen och försökte sova, precis som i vakenheten, även om vakenheten uppenbarligen mest var halv. Den störande kvasiberusningen i blodet blev till yttre rumsmärkligheter i drömmen... Bland annat märkte jag, som från ingenting, att "men, oj, vad ljust det är härinne" varpå jag såg att det stod ett stort akvarium och väsnades och lyste vitt mitt i rummet. "Jaha, det är från akvariet ljuset kommer.... men, vänta nu, jag har väl inget akvarium?". Jo, det hade jag, kom mitt drömjag slutligen fram till. Men detta akvarium stod tydligen vanligtvis utmed väggen, halvt dolt, så det var först nu jag kunde börja störa mig på det. Varför stod det då nu mitt i rummet? Det förstod jag aldrig riktigt. Lyckligtvis var såväl akvarium som berusning borta när jag vaknade.

Kanske är det en dialog från en uteliggarkvinna som går igen här. Det var någon sommar för något år sedan. Vi satt utmed kanalen och började konversera med en smått alkoholiserad men mycket rolig kvinna. På något vänster kom vi in på ett samtal om fisk. Tydligen ville den här kvinnan ut och meta aborre, eller något annat dylikt fiskdjur, och hon säger sedan:

- Så kan man ha dem i ett akvarium sen.

- Har du ett akvarium?

- Jaja.

- Var har du det då?

- Det tänker ja la fan inte berätta för däj!

Akvarium och alkohol, ja, kanske finns det faktiskt ett släktband som ingen ännu riktigt kunnat reda ut.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag hade en psyko-dagbok när hela svarta havet rasade in. Det var natt hela tiden då, jag kunde bara skriva på papper under spisen. Det fortsätter egentligen hela tiden att rasa. Svarta vågor svarta vågor. Jag förstår att Noa byggde en båt. Vissa ork...

Vad du måste göra är att ta dig in i det där blodtörstiga och märkliga området igen, så att stenarna ramlar. Det är för jävla prydligt alltsammans och alla vet att personer med hudfärgat läppstift dör av apati och av lögn. Latheten och skräcken hålle...

Det byts och avbryts och vinden som efter 7 veckors ombytligt virvlande just bestämts gör åter igen en u-sväng. Naive idiot; rörelsen går inte att kartlägga. Den glättiga sommaren gassar och man känner alla de där åren i nacken, hur man gått i knastr...

Allt rinner ut och bärgar mig i söt oreda. Jag är förutseende nu till sist och har skapat labila dammar som vägrar annat än att brista. Landet torkar ju. Och hyperventilera gärna, ju hetsigare desto bättre och all andning ger faktiskt luft. Gifflar, ...

Sönderdelaren söker upp mig och söker sönder min minsta por. En mer följsam gräsätare av något slag finns någonstans i min högra lunga, men den är nedspydd av adelsmännens frågvishet och helt enkelt förbannat äcklig vid det här laget. Vid det här lag...